Remisser från 2021

Yttrande över promemorian Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på förslagen i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Jimmy Everitt efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén.

Datum: 20 december 2021

Vår beteckning: MD2021/360

Er beteckning: Fi2021/03609

Yttrande över promemorian Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd.pdf

Yttrande över remiss av förstudie om användning och hantering av underskrifter med elektroniska materiel och metoder.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter att redovisa avseende det remitterade underlaget.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Jimmy Everitt efter föredragning av verksarkivarie Frida Sandgren.

Datum: 24 maj 2021

Vår beteckning: MD2021/142

Er beteckning: RA-KS 2021/18

Yttrande över remiss av förstudie om användning och hantering av underskrifter med elektroniska materiel och metoder (pdf, nytt fönster)

Yttrande över Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hemställan avseende 114 kap. socialförsäkringsbalken

Till Socialdepartementet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) är positiv till att en översyn av regelverket sker och bedömer att förslaget kommer ge bättre förutsättningar för ett ändamålsenligt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och enskilda.

SPV har inga synpunkter på utformningen av bestämmelserna i förslaget, att bestämmelserna om utlämnande av uppgifter på medium för automatisk behandling i 114 kap. socialförsäkringsbalken upphävs eller några invändningar mot förslaget i övrigt. SPV delar bedömningen att tillräckligt skydd för den personliga integriteten vid elektroniska utlämnanden av personuppgifter kan upprätthållas genom de krav på säkerhet som följer av EU:s dataskyddsförordning och rådande regler om sekretess.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Jimmy Everitt efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén.

Datum: 24 maj 2021

Vår beteckning: MD2021/132

Er beteckning: S2021/09443

Yttrande över Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hemställan avseende 114 kap. socialförsäkringsbalken

Yttrande över promemoria om konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Till Socialdepartementet.

Promemorian omfattar inga förslag att ta ställning till utan beskriver ekonomiska konsekvenser av förslag om justerade åldersgränser. SPV har inte några synpunkter att lämna på de redovisade konsekvenserna. Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla. 

Datum: 6 maj 2021

Vår beteckning: MD2021/157

Er beteckning: S2021/02250

Yttrande över promemoria om konsekvenser av justerade åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (pdf, nytt fönster)

Yttrande över remissen It-driftsutredningens delbetänkande Säker och kostnadseffektiv it-drift - rättsliga förutsättningar för utkontraktering 

Till Infrastrukturdepartementet

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker förslaget till första stycket i 10 kap 2a § OSL. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt

Datum: 7 maj 2021

Vår beteckning: MD 2021/113

Er beteckning: I2021/00342

Yttrande över remissen It-driftsutredningens delbetänkande Säker och kostnadseffektiv it-drift - rättsliga förutsättningar för utkontraktering, SOU 2021:1 (pdf, nytt fönster)

Yttrande över betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Till Riksdagsförvaltningen.

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker betänkandets förslag.
Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/403

Er beteckning: Dnr 2493-2018/19

Yttrande över betänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2)

Yttrande över promemorian Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Till Regeringskansliet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker i huvudsak promemorians förslag med de kommentarer som framgår nedan.

Krav och villkor inom auktorisationssystemet

SPV instämmer i promemorians bedömning att det är viktigt att de auktorisat-ionssystem som inrättas tillgodoser de behov myndigheterna har för tjänsterna. Detta får anses särskilt viktigt när myndigheter inte själva kommer kunna upp-handla och kravställa de tjänster som ingår i auktorisationssystemet. SPV vill i det sammanhanget betona vikten av att auktorisationssystemen överlag omgär-das av höga krav på säkerhet och skydd för den personliga integriteten, för att tillse att förtroendet för systemen upprätthålls. Det är viktigt att vid kravställ-ningen se till informationssäkerhet i sin helhet i allt från leverantörers förmåga att uppfylla olika tillitsnivåer, till tillgänglighet, robusthet och driftbarhet i tjänsten samt till vilken lagstiftning leverantörer lyder under. Auktorisationssystemen måste också utformas med hänsyn tagen till att offent-liga aktörer har att uppfylla flera krav för sina digitala tjänster som följer av la-gen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Det är enligt SPV:s mening viktigt att den tillhandahållande myndigheten ställer villkor på att de digitala tjänster som leverantörerna erbjuder inom ramen för auktorisat-ionssystemet följer motsvarande krav på tillgänglighet som gäller för offent-liga aktörer.

Avgifter och ersättningsmodeller

Det är viktigt att administrationen av auktorisationssystemet kan ske på ett en-kelt och smidigt sätt. SPV är därför positiv till att den tillhandahållande myn-digheten ska ansvara för att betala ersättning till leverantörer och samtidigt få ta ut avgifter från de anslutna offentliga aktörerna för nyttjandet av de tjänster som ingår i systemet. SPV har inga synpunkter på sättet för hur ersättningen till leverantörer ska beräknas.

Författningstekniskt m.m

SPV instämmer i promemorians bedömning att valfrihetssystem för elektronisk identifiering utgör auktorisationssystem och instämmer i förslaget att låta digitala brevlådor regleras i lag. SPV anser det vidare lämpligt att både tjänster för elektronisk identifiering och för digital post regleras i en och samma lag om auktorisationssystem. I linje med ambitionen att samla regleringen på området och så småningom utvidga lagstiftningen till att omfatta fler liknande tjänster, kan det dock övervägas att ge den nya lagen ett mer generellt namn, exempelvis ”lag om auktorisationssystem avseende vissa förvaltningsgemensamma
digitala tjänster”.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Emil Öhlén. I beredning har kommunikatör André Byström, sä-kerhetsskyddschef Hans Brännlund och informationssäkerhetsspecialist Jan-Olof Flink deltagit.

Datum: 3 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/391

Er beteckning: I2020/03269

Yttrande över promemorian Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Till Justitiedepartementet, Åklagarenheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslagen i betänkandet.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen TonyTörnqvist, föredragande.

Datum: 16 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/389

Er beteckning: Ju2020/04654

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk
åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Yttrande över utredningen ”En översyn av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter”

Till Regeringskansliet.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget om ambitionshöjning och fokusering på arbetet med myndigheters direkta miljöpåverkan. SPV ser även positivt på förslaget om att införa ett livscykelperspektiv i miljöarbetet för att på så sätt lyfta fram resurs- och avfallsfrågorna i verksamheten och vid upphandlingar när det är möjligt och relevant. Vidare uppfattar SPV överlag förändringarna i formuläret som förenklingar. SPV har inga invändningar mot övriga förslag.
Nedanstående kommentarer lämnas till avsnitt 4.4.5 ”Förändringar i formuläret” i utredningen.

Frågan om antal digitala möten

Verkets uppfattning är att det är viktigt att tydliggöra på vilket sätt indikatorn ger möjlighet att systematiskt följa utvecklingen av digitalisering på myndigheten med tanke på att värdet är beroende av hur många möten som hålls under ett visst år och att det kan fluktuera kraftigt mellan åren av andra skäl än miljörelaterade sådana. Avslutningsvis vill verket också lyfta fram en fundering avseende indikatorns betydelse för myndigheters effektuppföljning eftersom
att den nödvändigtvis inte säger något om myndighetens direkta miljöpåverkan.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Åsa Boström. I arbetet med remissvaret har även upphandlare Kristin Nystedt och Tobias Guss samt lokal- och inköpssamordnare Lars Berg deltagit.

Datum: 5 mars 2021

Vår beteckning: MD 2020/348

Er beteckning: MD 2020/01705

Yttrande över betänkande av Eppo-utredningen: En europeisk åklagarmyndighet i Sverige SOU 2020:74

Yttrande över promemoriaom vissa ändrade åldersgränser i skatte-och socialavgiftssystemet

Till Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV)har inga synpunkter att redovisa avseende det remitterade underlaget.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everittefter föredragning av verksjuristenNilla Alestig.I handläggningen har även produktspecialisten Susanne Nauclér deltagit.

Datum: 5 februari 2021

Vår beteckning: MD 2020/385

Er beteckning: Fi2020/05036

Yttrande över promemoria om vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

2019 års riksdagsöversyn, 2020/21:URF1

Till riksdagsförvaltningen, juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV)har berettstillfälle att lämna synpunkter på avsnitt10 i kommitténs betänkande.

I avsnittetföreslås att frånvaro vid voteringar med minst 60 procent ska kunna medföra ett återkrav av arvodet. Återkravet ska avse ett helt kvartal och avse hela arvodet. Det innebär således att det kan uppstå ett återkrav av hela arvodet för ett kvartal, oavsett i vilket intervall 0 –40 procent som närvaron utgjort. SPV har ingas ynpunkter på förslaget om åtgärd som sådant, huruvida ett sådant återkrav står i proportion till graden av frånvaro, utan lämnar endast synpunkter på förslagets konsekvenser för avgångsförmåner och pension.

Påverkan på avgångsförmåner

Beräkningen av tid för rätten till avgångsförmånerna inkomstgaranti eller ekonomiskt omställningsstöd kan ske bl.a. utifrån ledamotens sammanhängande riksdagstid. Av författningskommentaren till 13 kap. 7 § ersättningslagen i betänkandet framgår att om en ledamot har blivit föremål för återkrav under ett eller flera kvartal bryts den sammanhängande tiden.Eftersom det inte anges något om konsekvenser av att tiden bryts vill SPV nämna följande i sammanhanget. Att en period med återkrav bryter den sammanhängande tiden synes medföra att en sådan period kan få olika konsekvenser för rätten till avgångs-förmånen, beroende på när under riksdagstiden perioden infaller. Den som har en sådan period i mitten av sin riksdagstid torde få kännas vid en större påverkan än den som exempelvis har perioden i slutet av riksdagstiden.

Exempel: För rätt till ekonomiskt omställningsstöd i tre månader krävs enligt 13 kap 5 § p. 1 ersättningslagen en sammanhängande tid i riksdagen om 1 år. Den ledamot som vid sin av-gång suttit i18 månaderoch har en periodmed återkravi mitten av riksdagstiden kan få sin period uppbruten i 9 månader och, efter avdrag för ett kvartal, 6 månader och har,som försla-get ärutformat, därmed inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Den som har perioden islutet av riksdagstiden får däremot ihop en sammanhängande period om 1 år och 3 månader och har således rätt till sådant stöd.

Påverkan på pensionsförmåner

Avsikten med förslaget är, så som SPV förstår det, att en period med återkrav ska påverka ålderspensionen men inte sjuk-eller efterlevandepensionen. Detta uppfylls, så som författningsförslaget är utformat, vad gäller sjukpensionen men däremot inte fullt ut beträffande efterlevandepensionen. Efterlevandepension kan lämnas efter den som vid dödsfallet var ledamot, efter den som uppbar sjukpension eller efter den som uppbar ålderspension. Så som förslaget är utformat kommer ett återkrav inte påverka efterlevandepensionen efter den som vid sin bortgång var ledamot eller uppbar sjukpension. Däremot kommer efterlevandepensionen efter den som vid sin bortgång uppbar ålderspension att påverkas. Det beror på att efterlevandepensionen i det fallet baseras på den utbetalda ålderspensionen(11 kap.10 och 11 §§ ersättningslagen) och det har inte lagts något förslag om att den ålderspension som efterlevandepensionen ska baseras på, ska beräknas utan avdrag för återkrav. Om inte heller efterlevandepension efter den som uppbar ålderspension ska påverkas, bör det alltså utformas ett författningsförslag i den delen.

Med hänsyn till lagens systematik, där efterlevandepensionen i ovan nämnda fall baseras på den utbetalda ålderspensionen, kommer förslaget – att återkravet ska påverka ålderspensionen men inte efterlevandepensionen – innebära att det i princip måste räknas fram två ålderspensionsbelopp; ett för ålderspens-ionen till ålderspensionären och ett för ålderspensionen som efterlevandepensionen ska baseras på, vilka sedan ska indexeras. Tidsspannet mellan beviljandet av ålderspensionenoch beviljandet av efterlevandepensionen kan vara långt. De olika ålderspensionsbeloppen kan komma behöva hållas parallellt under åren alternativt att det vid tidpunkten för beviljandet av efterlevande-pensionen görs en beräkning av en ålderspension utan påverkan av återkravet, som indexeras fram till aktuell tidpunkt. Såväl ålderspension som sjukpension och efterlevandepension efter en aktiv ledamot baseras på arvodet. När ett återkrav ska påverka underlaget för ålderspension men inte övriga pensioner kan underlagen komma skilja sig åt. Även om antalet ärenden med återkravsperioder kan antas bli få så kommer det krävas någon form av särlösningar i handläggningen, med påföljande merkostnader, när ett ärende uppstår.

Om ålderspensionen ska påverkas

Pensionsrätt tillgodoräknas enligt 9 kap. 2 § ersättningslagen en ledamot för varje månad som han eller hon har fått arvode. Av 9 kap 8 § andra stycket ersättningslagen framgår att om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska ålderspensionen endast grundas på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Om ett återkrav ska påverka pensionsrätten utgår SPV från att pensionsrätt för månader med återkrav inte ska borträknas från de senaste 360 månaderna. Även en månad där pensionsrätten på grund av återkrav uppgår till 0 kronor utgör alltså en månad med pensionsrätt. För att undvika tveksamheter i denna del vore det önskvärt att detta förtydligas.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig.

Datum: 14 januari 2021

Vår beteckning: MD 2020/314

Er beteckning: Dnr2452-2018/19

Yttrande över remiss Betänkandet 2019 års riksdagsöversyn (2020/21:URF1), Dnr MD2020/314 (pdf, nytt fönster)

Tidigare års remisser

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice genom att skicka ett mejl till oss eller ringa 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter

XS SM MD LG XL