Exempel 1 – pensionunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp och mer än 30 års tjänstetid

Lars är född i september 1959 och tänker gå i pension när han fyller 65 år. Den 1 september 2024 pensionerar han sig. Lars har haft en snittlön de fem sista åren på 31 500 kronor per månad. Det ger ett pensionsunderlag på 378 000 kronor. Lars har arbetat mer än 30 år i staten. Eftersom Lars är född 1959 får han 5,4 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

378 000 × 0,054 = 20 412 kronor per år
20 412 × (57 300/52 500) = 22 278 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2024/2023)
20 412 × 1,0 = 20 412 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Lars fall blir 1)
20 412/12 = 1 701 kronor per månad

Lars får 1 701 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Exempel 2 – pensionunderlag under 7,5 inkomstbasbelopp och mindre än 30 års tjänstetid

Frida är född i november 1959 och tänker gå i pension när hon fyller 65 år. Den 1 november 2024 pensionerar hon sig. Frida har haft en snittlön de fem sista åren på 34 000 kronor per månad. Det ger ett pensionsunderlag på 408 000 kronor. Frida har arbetat 15 år i staten. Eftersom Frida är född 1959 får hon 5,4 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

408 000 × 0,054 = 22 032 kronor per år

22 032 × (57 300/52 500) = 24 046 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2024/2023)

24 046 × 0,5 = 12023 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Fridas fall blir 0,5)

12 023/12 = 1002 kronor per månad

Frida får 1002 kronor per månad i förmånsbestämd tjänstepension.

Exempel 3 – pensionsunderlag över 7,5 inkomstbasbelopp och mer än 30 års tjänstetid

Louise är född i november 1959 och tänker gå i pension när hon fyller 65 år. Den 1 november 2024 pensionerar hon sig. Louise har haft en snittlön de fem sista åren på 47 000 kronor per månad. Detta ger ett pensionsunderlag på 564 000 kronor. Louise har arbetat mer än 30 år i staten. Eftersom Louise är född 1959 får hon 5,4 procent av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 62,45 procent på lön som är över 7,5 inkomstbasbelopp i förmånsbestämd ålderspension.

Först måste vi fastställa hur stor del av pensionsunderlaget som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp. Eftersom Louise fyller 65 år under 2024 använder vi inkomstbasbeloppet för 2023, det vill säga året innan hon går i pension. Inkomstbasbeloppet för år 2023 var
74 300 kronor. Genom att multiplicera 74 300 med 7,5 får vi fram 557 250. När vi drar bort den summan från Louises pensionsunderlag får vi fram att Louise har ett pensionsunderlag på 6 750 kronor som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp (564 000 - 557 250 = 6 750).

557 250 × 0,054 = 30 092 kronor per år upp till 7,5 inkomstbasbelopp
6 750 × 0,6245 = 4 215 kronor per år över 7,5 inkomstbasbelopp
30 092 + 4 215  = 34 307 kronor per år totalt

34 307 × (57 300/52 500) = 37 444 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2024/2023)
37 444 × 1,0 = 37 444 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Louises fall blir 1)
37 444 /12 = 3 120 kronor per månad

Louise får 3 120 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Exempel 4 – Gå i pension vid 68 år

José är född i februari 1956 och har arbetat i staten i över 30 år. Han har valt att arbeta fram till 68 år och en månad. Den 1 mars 2024 pensionerar han sig. Josés pensionsunderlag beräknas på de fem årslöner han hade innan han fyllde 65 år, det vill säga åren 2016-2020. Josés pensionsunderlag är 360 000 kronor. Eftersom José är född 1956 får han 6,3 procent av pensionsunderlaget i förmånsbestämd ålderspension.

360 000 × 0,063 = 22 680 kronor per år
22 680 × 1,00634 (47 600/47 300) = 22 824 (värdesäkring med prisbasbeloppet mellan 2021/2020)
22 824 × 1,0 = 22 824 (beräkning av tjänstetidsfaktorn som i Josés fall blir 1)
22 824/12 = 1 902 kronor per månad vid 65 år.

Månadsbeloppet på 1 902 kronor räknas sedan upp försäkringstekniskt vilket innebär att vi tar hänsyn till justeringarna av prisbasbeloppet från 2021 till 2024, dödlighetsantaganden, ränteläget med mera. Eftersom José har valt att vänta med att gå i pension till 68 års ålder får han 2 594 kronor per månad.

José får 2 594 kronor i månaden i förmånsbestämd ålderspension.

Mer om pensionsunderlag och tjänstetid

De allra flesta statligt anställda tjänar in till sin förmånsbestämda ålderspension tills de fyller 65 år. Det innebär att inbetalningarna slutar månaden innan du fyller 65 år och tjänstetiden räknas tills månaden innan du fyller 65 år. Du kan vanligen börja räkna tjänstetiden från att du fyllde 28 år. 

Pensionsunderlag
Förenklat kallas medelvärdet av de pensionsgrundande årslöner du har haft de fem sista åren för pensionsunderlag. Det innebär till exempel att om du går i pension 2024 grundar sig pensionsunderlaget på årslönerna 2019-2023. I den pensionsgrundande lönen ingår inte övertidsersättning som har betalats ut i lön.

Tjänstetid
Den tid som du har jobbat statligt är din pensionsgrundande tjänstetid. Som mest kan du räkna med statlig tjänstetid på 30 år (360 månader). Om du har mindre än 30 år i tjänstetid minskas den förmånsbestämda delen i motsvarande grad. Det innebär att den minskar med 1/360-del för varje månad som saknas. Har du till exempel 180 månaders tjänstetid innebär det att du får hälften av den förmånsbestämda delen.

Samordning av tjänstetid
Under vissa förutsättningar kan du även räkna med tjänstetid från andra tjänstepensionsavtal, exempelvis tid du arbetat privat, i kommun eller inom landsting och region. Om du får räkna med tjänstetid från andra tjänstepensionsavtal betyder det också att vi samordnar pensionen när du tar ut din förmånsbestämda del. Då minskar vi beloppet på den statliga förmånsbestämda delen motsvarande med din utbetalning från förmånsbestämd pension från kommunal, privat eller landsting/region.