2020

2020

Yttrande över promemorian En anpassning av riksdagens pensionssystem till en höjd pensionsålder, 2019/20:URF1


Till Riksdagsförvaltningen, Juridiska enheten

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslaget i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 30 april 2020

Vår beteckning: MD 2020/94

Er beteckning: Dnr 2493-2018/19

Yttrande över promemorian En anpassning av riksdagens
pensionssystem till en höjd pensionsålder, 2019/20:URF1

Yttrande över promemorian Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter, Ds 2020:5


Till Regeringskansliet, Justitiedepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslaget i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 26 mars 2020

Vår beteckning: MD 2020/79

Er beteckning: Ju 2020/00608/L7

Yttrande över promemorian Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter, Ds 2020:5

Yttrande över förslag till nya föreskrifter om informationssäkerhet och it-säkerhet för statliga myndigheter.

 

Till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av förslaget till de nya före-skrifterna om informationssäkerhet och it-säkerhet.

SPV tillstyrker förslaget till nya föreskrifter om informationssäkerhet.
Vad gäller förslaget om nya föreskrifter om it-säkerhet vill SPV lämna föl-jande synpunkter:

SPV välkomnar en tydligare reglering av it-säkerheten för statliga myndig-heter för att på så sätt bedriva säkerhetsarbetet på ett mer enhetligt och sam-ordnat sätt. De föreslagna föreskrifterna är bra och genomtänkta för att åstad-komma en grundläggande nivå av it-säkerhet hos statliga myndigheter, med reservation för de konkreta synpunkter som framgår av bifogad excelfil.

It-säkerhet är ett prioriterat område för SPV. Vi har anpassat våra tekniska sä-kerhetslösningar utifrån identifierade behov och krav i annan reglering (ex. sä-kerhetsskyddslagstiftning) för vår specifika verksamhet, utöver vägledningar från MSB.

SPV uppfattar några av de kravställda säkerhetsåtgärder som alltför tekniskt styrande. Detta gäller särskilt i det fall det finns andra likvärdiga riskbaserade lösningar på plats än t.ex. kryptering för att skydda säkerhetsloggar mot förändring och obehörig åtkomst vid lagring (4 kap. 14 §). En teknisk kravställning medför även i detta fall en ekonomisk ineffektivitet för myndigheten. SPV föreslår därför att föreskrifterna utformas så att myndigheterna tillåts behålla möjligheterna till att utforma tekniska lösningar utfrån en dokumenterad riskbedömning istället för att kräva vissa på förhand bestämda tekniska lösningar.

Den tekniska utvecklingen avseende säkerhetsteknik och styrning bör även beaktas och följas upp. SPV anser därför också utifrån ett utvecklingsperspektiv att föreskrifterna bör vara mer teknikneutrala och ser hellre att man ställer krav på en viss funktion än att det krävs en viss lösning. SPV föreslår därför att de tekniska kraven uttryckas som att en viss teknik bör användas.

Avslutningsvis så vill vi framföra att de kravställda åtgärder är viktiga att genomföra och det kan konstateras att de kommer att leda till ökade kostnader för teknik, kompetens och resursförstärkning för SPV:s del. Enligt förslaget ska föreskrifterna träda i kraft den 1 juli 2020. Tid kommer att behövas för att genomföra upphandlingar och inte minst för själva det tekniska genomförandet. SPV föreslår därför att MSB tillämpar en övergångsperiod eller en succe-siv införandeperiod för föreslagna föreskrifter.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Åsa Boström. I arbetet med remissvaret har även säkerhetsskyddschef Hans Brännlund och informationssäkerhetskonsult Patrik Nilsson deltagit.

Yttrande över förslag till nya föreskrifter om informationssäkerhet och it-säkerhet för statliga myndigheter.

Yttrande över förslag till nya föreskrifter om informationssäkerhet och it-säkerhet för statliga myndigheter - svarsmall.

Yttrande över remissen av Föreskrifter och allmänna råd om gallring av pappershandlingar efter skanning och tillhörande konsekvensutredning

Till riksarkivet@riksarkivet.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget om gallring av pappershandlingar efter skanning.

SPV anser dock att en beskrivning av förhållandet mellan denna föreskrift och andra föreskrifter som innehåller gallringsfrister för gallring av originalhand-lingar i pappersform efter skanning saknas i förslaget. Exempelvis kvitton i RA-FS 2019:1 och fakturor i RA-FS 2018:10 där gallringen av originalhand-lingen på papper får ske först 3 år efter skanningstillfället.

Vidare anser SPV att det bör tydliggöras om den här föreskriften kommer att ersätta de myndighetsspecifika föreskrifter som reglerar gallring av pappers-handlingar efter skanning idag.

Slutligen anser SPV att paragraferna 3 kap. 1 och 2 §§ verkar överflödiga då dessa beskriver det som redan står i gällande förordning och föreskrift.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksarkivarie Frida Sandgren. I arbetet med remissvaret har även verks- jurist Emil Öhlén och utredare Carolin Bengtsson deltagit.

Datum: 28 oktober 2020

Vår beteckning: MD 2020/295

Er beteckning: RA 22-2018/11457

 

Yttrande över remiss av utkast till föreskrifter och allmänna råd om gallring av pappershandlingar efter skanning

Kontroll för ökad tilltro SOU 2020:35

Till Finansdepartementet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker utredningens förslagom att in-rätta en särskild myndighet för utbetalningskontroll. SPV tillstyrker även förslaget att inrätta ett system med transaktionskonto för statliga utbetalningar från välfärdssystemen och ser positivtpå förslaget (avsnitt 5.13) att Riksgäldskontoret får i uppdrag att göra en analys av förutsättningar för ytterligare myndigheter att anslutas till systemet. Verket har inget att invända mot utredningens övriga förslag.

Nedanstående kommentarer lämnas till angivna avsnitt i utredningen.

Avsnitt 5.4 Då är en utbetalning verkställd

Utredningen uppger att utbetalningen från och med tillfället den registreras på transaktionskontot är en fordran för den enskilde och inte längre tillgänglig för den beslutande myndigheten. Myndigheten för utbetalningskontroll kan, såvitt SPV uppfattar det, inte förhindra att utbetalningen överförs från transaktionskontot till individen även om den skulle finna en utbetalning uppenbart felaktig. Myndigheten får i stället kontakta den beslutande myndigheten och den felaktiga utbetalningen får, om den bekräftas felaktig, återkrävas av sistnämnda myndighet.Det är därmed inte är givet att pengarna rent faktiskt återbetalas.Om det visar sig, när myndigheten får en överblick över statliga utbetalningar, att sådana uppenbara situationer uppstår återkommande framstår det tillfredsställande om myndigheten kan ges möjlighet attf örhindra en sådan överföring. Huruvida det är förenligt med ett förslag om transaktionskonto, låter SPV dock vara obesvarat.

Avsnitt 9.6 Lokalisering tillräckligt nära Stockholm

Utredningen uppger att faktorer vid bedömningen av myndighetens lokalisering är bl.a. närhet till universitets- eller högskoleort, regeringens önskan om att lokalisera myndigheter utanför Stockholm samt samverkan med en rad myndigheter vars huvudkontor är förlagda till Stockholm. SPV vill i sammanhanget nämna att CSN, Bolagsverket och Försäkringskassan IT är förlagda till universitetsorten Sundsvall i Västernorrlands län, där även ytterligare myndigheter, såsom Myndigheten för digital förvaltning, samt Myndighetsnätverket är verksamt.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig. I arbetet med remissvaret har även kommunikatören Christina Lindh, utredarna Maria Lindström och Rigmor Forsberg-Wåhlén samt produktspecialisten Susanne Nauclér deltagit.

Datum: 29 oktober 2020

Vår beteckning: MD 2020/241

Er beteckning: Fi2020/02668/BATOT

Yttrande över remiss Betänkandet Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Yttrande över betänkandet Långtidsutredningen, SOU 2019:65

Till fi.remissvar@regeringskansliet.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på innehållet i betän-kandet.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 maj 2020

Vår beteckning: MD 2020/100

Er beteckning: Fi2020/00/00727/E4

SPV:s svar på remiss, SOU 2019:65 - Långtidsutredningen 2019, Huvudbetänkande

Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa försäkringsföreningar som har undantag

Till finansinspektionen@fi.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på förslaget. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 augusti 2020

Vår beteckning: MD 2020/228

Er beteckning: FI Dnr 19-28256

Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa försäkringsföreningar med undantag

Yttrande över förslag till ändringar i föreskrifterna om värdepappersfonder och om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Till finansinspektionen@fi.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har inga synpunkter på förslaget. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 augusti 2020

Vår beteckning: MD 2020/227

Er beteckning: FI Dnr 20-4957

Yttrande över ändringar i Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonden och om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Yttrande över promemorian Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor

Till fi.remissvar@regeringskansliet.se

Statens tjänstepensionsverk (SPV) utför pensionsadministration åt tjänstepens-ionskassor. I denna egenskap tillstyrker SPV förslaget, även om SPV inte berörs direkt av anpassningen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 augusti 2020

Vår beteckning: MD 2020/248

Er beteckning: Fi2020/03009/FPM

Yttrander över promemorian Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor

Yttrande över Promemorian: En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

Till Finansdepartementet, Finansmarknadsavdelningen

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har utifrån sitt uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner inga synpunkter på förslagen i promemorian.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande.

Datum: 10 juni 2020

Vår beteckning: MD 2020/178

Er beteckning: Fi2020/01995/FPM

Yttrande över promemorian En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

 

Yttrande över Ds 2020:7 Inkomstpensionstillägg

Till regeringskansliet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) lämnar följande synpunkter på remissen utifrån vårt uppdrag att ansvara för den statliga tjänstepensioneringen samt att på uppdrag utföra tjänster kopplade till tjänstepension med anknytning till statlig verksamhet.

SPV delar promemorians utgångspunkt om att respektavståndet mellan de som arbetat ett helt arbetsliv och de som inte gjort det bör ökas. Pensionssystemet ska präglas av långsiktiga lösningar som utformas utifrån systemets grundläggande principer. Förhoppningen är därför att Pensionsgruppen inom en snar framtid kan presentera långsiktiga lösningar för att öka respektavståndet.

I promemorian (s.78 f) nämns att en viktig utgångspunkt bör vara att tillägget inte ska minska nivån på andra pensionsförmåner som den försäkrade erhåller. Det föreslås att tillägget inte ska beaktas vid bestämmandet av inkomstunderlag för beräkningen av storleken på vissa förmåner som kan erhållas enligt socialförsäkringsbalken eller avgifter enligt socialtjänstlagen. I promemorian (s.39) lyfter man fram tjänstepension som ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Tjänstepension, särskilt enligt äldre pensionsbestämmelser inom stat, landsting/region och kommun, kan dock utgå som en bruttoförmån. Det innebär att tjänstepensionens nivå ska samordnas (minskas) med socialförsäkringsförmåner. Inkomstpensionstillägg föreslås som en ny och särskild förmån vid ålderdom som ska regleras i socialförsäkringsbalken. Utifrån befintliga förordning- och avtalsbestämmelser om statlig tjänstepension och dess samordning, där inkomstpensionstillägg av förklarliga skäl inte finns angiven, utgår SPV från att inkomstpensionstillägg inte ska beaktas vid samordning av bruttoförmånen. Tolkning av avtalsbestämmelser om samordning och dess utformning ägs dock av avtalsslutande parter.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Maria Humla efter föredragning av verksjurist Åsa Boström. I arbetet med remissvaret har även produktspecialist Andreas Lundin, specialist Dan-Evert Eriksson, utredare Jessica Tjernström och verksjurist Nilla Alestig deltagit

Datum: 12 juni 2020

Vår beteckning: MD 2020/135

Er beteckning: S2020/01478/SF

Yttrande över Ds 2020:7 Inkomstpensionstillägg

Yttrande över förslag till Principer vid tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

Till Digg

Statens tjänstepensionsverk (SPV) tillstyrker de principer som redogörs för i förslaget. SPV välkomnar initiativet att ta fram principer och ser gärna att DIGG fortsätter på den inslagna vägen och tar fram konkreta beskrivningar och vägledningar till stöd inom området.

Emellertid anser SPV att det tydligare bör framgå att det är frivilligt för myn-digheterna att följa principerna. Eftersom det på flera ställer uttrycks att till-handahållaren ”ska” göra visas saker finns det en risk att principerna uppfattas som bindande. Då DIGG har föreskriftsrätt inom andra frågor inom digitalise-ringsområdet anser SPV det som nödvändigt att principernas rättsliga status framgår tydligt.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredrag-ning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 18 maj 2020

Vår beteckning: MD 2020/174

Er beteckning: 2019-139

Yttrande över förslag till Principer vid tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande

Yttrande över finansdepartementets promemoria, Sekretess för uppgifter om statliga tjänstepensionsförmåner.

Till Regeringskansliet

Statens tjänstepensionsverk (SPV) välkomnar den föreslagna regleringen då myndigheten har gjort flera framställningar om uttryckliga regler om sekretess i SPV:s verksamhet. Mot bakgrund härav tillstyrker SPV förslaget.

Detta yttrande har beslutats av undertecknad chefsjurist i närvaro av verksjuristen Tony Törnqvist, föredragande. I arbetet med remissvaret har även enhetschefen Elisabeth Sundberg och utredaren Rigmor Forsberg Wåhlén deltagit.

Datum: 7 april 2020

Vår beteckning: MD 2020/14

Er beteckning: Fi 2020/00004/ESA

Yttrande över finansdepartementets promemoria, Sekretess för uppgifter om statliga tjänstepensionsförmåner

Yttrande över remiss om förslag till ändringar i föreskrifterna om pensionsstiftelser och ändringar i försäkringsrörelseföreskrifterna

Till  Finansinspektionen

Statens tjänstepensionsverk har inga synpunkter på de föreslagna ändringarna.

Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Jimmy Everitt, efter föredragning av verksjurist Åsa Boström.

Datum: 23 mars 2020

Vår beteckning: MD 2020/112

Er beteckning: FI Dnr 19-26092

Yttrande över remiss om förslag till ändringar i föreskrifterna om pensionsstiftelser och ändringar i försäkringsrörelseföreskrifterna

Yttrande över FI Dnr 17-21914, tillägg till remiss med förslag till ändringar i regler om försäkringstekniska grunder

Till Finansinspektionen

Statens tjänstepensionsverk (SPV) lämnar följande svar på tilläggsremissen utifrån vårt uppdrag att ansvara för den statliga tjänstepensioneringen samt att på uppdrag utföra tjänster kopplade till tjänstepension med anknytning till statlig verksamhet.

Förslag avseende ändrade antaganden om dödlighet i FFFS 2007:24 (tryggandegrunderna)

SPV avstyrker den föreslagna uppsättningen av dödlighetsparametrar.

Övriga förslag i den ursprungliga remissen

SPV:s övriga synpunkter på den ursprungliga remissen kvarstår oförändrade.

Kommentar till den föreslagna uppsättningen av dödlighetsparametrar

SPV anser att det är viktigt att tryggandegrunderna speglar en utveckling av den framtida dödligheten som för närvarande förväntas, exempelvis av SCB[1].

För närvarande förväntar sig SCB att den framtida dödligheten normalt ska vara lägre för yngre generationer än för äldre och lägre för kvinnor än för män.

De föreslagna antagandena uppfyller inte tillräckligt väl förväntningen om lägre dödlighet för yngre generationer varför vi inte anser att de nuvarande antagandena ska ersättas av de som nu föreslås.

Figur 1 och figur 2 visar de föreslagna tryggandegrundernas dödlighets-intensiteter för kvinna respektive man för samtliga generationer.

Figur 1.png

Figur 1: Föreslagen dödlighet för kvinna i tryggandegrunderna. Bilden skapad av SPV.

Figur 2.png

Figur 2: Föreslagen dödlighet för man i tryggandegrunderna. Bilden skapad av SPV.

Av figur 2 framgår att de föreslagna dödlighetsintensiteterna för män födda 1970 eller senare tydligt avviker från tidigare generationer för högre åldrar. Följden blir att den förväntade, återstående livslängden för de yngsta generationerna för man blir klart lägre i högre åldrar än för 1960-generationen.

Den förväntade, återstående livslängden för olika åldrar och kön visas i

tabell 1 och 2.

Förväntad, återstående livslängd

Tabell 1 och 2.png

Tabell 1 och 2: Förväntad återstående livslängd för kvinna respektive man i de föreslagna tryggandegrunderna. Tabellerna är beräknade och skapade av SPV.

I de föreslagna antagandena om dödlighet förväntas den återstående livslängden för såväl man som kvinna minska efter generation 1960 för de som uppnått 85 års ålder (skuggade områden). Trenden är mest tydlig för man.

Enligt SCB var medellivslängden i Sverige 2018 drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Fram till år 2070 beräknas den öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män[2]. Vi tycker därför att trenden för de föreslagna antagandena är problematisk i åldrar från och med den medellivslängd som SCB idag beräknat och utifrån nuvarande förväntningar om framtiden.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefaktuarien Per-Ola Carlén. Närvarande vid beslutet var även chefsjuristen Jimmy Everitt.
[1] Sveriges framtida befolkning 2019–2070, BE 18 SM 1901.

 
[2] Sveriges framtida befolkning 2019–2070, BE 18 SM 1901, sidan 1.

Datum: 25 mars 2020

Vår beteckning: MD 2020/130

Er beteckning: Fi Dnr 17-21914

Yttrande över tillägg till remiss om förslag till ändringar i regler om försäkringstekniska grunder

Yttrande över FI Dnr 17-21914, tillägg till remiss med förslag till ändringar i regler om försäkringstekniska grunder

Till finansinspektionen@fi.se.

Statens tjänstepensionsverk (SPV) lämnar följande svar på tilläggsremissen utifrån vårt uppdrag att ansvara för den statliga tjänstepensioneringen samt att på uppdrag utföra tjänster kopplade till tjänstepension med anknytning

till statlig verksamhet.

Förslag avseende ändrade antaganden om dödlighet i FFFS 2007:24 (tryggandegrunderna)

SPV avstyrker den föreslagna uppsättningen av dödlighetsparametrar.

Övriga förslag i den ursprungliga remissen

SPV:s övriga synpunkter på den ursprungliga remissen kvarstår oförändrade.

Kommentar till den föreslagna uppsättningen av dödlighetsparametrar

SPV anser att det är viktigt att tryggandegrunderna speglar en utveckling av den framtida dödligheten som för närvarande förväntas, exempelvis av SCB[1].

För närvarande förväntar sig SCB att den framtida dödligheten normalt ska vara lägre för yngre generationer än för äldre och lägre för kvinnor än för män.

De föreslagna antagandena uppfyller inte tillräckligt väl förväntningen om lägre dödlighet för yngre generationer varför vi inte anser att de nuvarande antagandena ska ersättas av de som nu föreslås.

Figur 1 och figur 2 visar de föreslagna tryggandegrundernas dödlighets-intensiteter för kvinna respektive man för samtliga generationer.

Figur 1.png

Figur 1: Föreslagen dödlighet för kvinna i tryggandegrunderna. Bilden skapad av SPV.

 

Figur 2.png

Figur 2: Föreslagen dödlighet för man i tryggandegrunderna. Bilden skapad av SPV.

Av figur 2 framgår att de föreslagna dödlighetsintensiteterna för män födda 1970 eller senare tydligt avviker från tidigare generationer för högre åldrar. Följden blir att den förväntade, återstående livslängden för de yngsta generationerna för man blir klart lägre i högre åldrar än för 1960-generationen.

Den förväntade, återstående livslängden för olika åldrar och kön visas i tabell 1 och 2.

Förväntad, återstående livslängd

Tabell förväntad livslängd.png

Tabell 1 och 2: Förväntad återstående livslängd för kvinna respektive man i de föreslagna tryggandegrunderna.   Tabellerna är beräknade och skapade av SPV.

I de föreslagna antagandena om dödlighet förväntas den återstående livslängden för såväl man som kvinna minska efter generation 1960

för de som uppnått 85 års ålder (skuggade områden). Trenden är mest tydlig för man.

Enligt SCB var medellivslängden i Sverige 2018 drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Fram till år 2070 beräknas den öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män[2]. Vi tycker därför att trenden för de föreslagna antagandena är problematisk i åldrar från och med den medellivslängd som SCB idag beräknat och utifrån nuvarande förväntningar om framtiden.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefaktuarien Per-Ola Carlén. Närvarande vid beslutet var även chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 25 mars 2020

Vår beteckning: MD 2020/130

Er beteckning: FI Dnr 17-21914


[1] Sveriges framtida befolkning 2019–2070, BE 18 SM 1901.

[2] Sveriges framtida befolkning 2019–2070, BE 18 SM 1901, sidan 1.

Yttrande över förslag till ändringar i regler om försäkringsrörelse och om försäkringstekniska grunder (pdf, nytt fönster)

Yttrande äver betänkandet Ett bättre premiepensionssystem, SOU 2019:44

 Till s.remissvar@regeringskansliet.se

Statens tjänstepensionsverk tillstyrker förslagen i betänkandet.

SPV vill också instämma i betänkandets åsikt att pensionssystemet som helhet ofta är svårt för enskilda att förstå och hålla sig informerad om. Pensionssystemet består av flera olika delar och många aktörer samt desutom har regelverket ändrats ett antal gånger. Samtidigt framgår det av SPV:s kundkontakter att frågor som rör den samlade pensionen är av stor betydelse för enskildas beslut rörande sitt arbetsliv och sin pensionering.

Av denna anledning anser SPV att samtliga aktörer inom pensionssystemet ska ges tydliga uppdrag att samverka för att ge enskilda en helhetsbild av pensionen.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av chefsjuristen Jimmy Everitt.

Datum: 14 februari 2020

Vår beteckning: MD 2019/401

Er beteckning: S2019/04594/SF

Yttrande över betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (pdf, nytt fönster)

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL