Remisser

Här publicerar vi SPV:s remissvar.

Tidigare års remisser

2022

Yttrande över promemorian Trygghet för EU-åklagare i Sverige Ds 2022:25

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av rubricerad promemoria. SPV tillstyrker utredningens förslag i för SPV relevanta delar.

SPV lämnar kommentarer till den delen av utredningens förslag som avser social trygghet enligt kollektivavtal (avsnitt 12.3) och svarar utifrån myndighetens uppdrag som administratör av statliga tjänstepensioner och statlig tjänstegrupplivförsäkring. I SPV:s uppdrag ligger även att debitera myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till de statliga avtalsförsäkringarna premier. Till viss del berör kommentarerna sådant som redovisas i andra delar av utredningen. I övrigt har SPV inga synpunkter på förslagen i promemorian.

De svenska europeiska delegerade åklagarna ska enligt promemorian vara anställda både av den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och i det svenska åklagarväsendet. Åklagarna ska vara placerade vid Ekobrottsmyndigheten. Enligt promemorian (avsnitt 12.3) föreslås att ”Ekobrottsmyndigheten ska tillämpa bestämmelser om social trygghet, pension och försäkringsskydd i kollektivavtal som myndigheten är bunden av på svenska europeiska delegerade åklagare till den del motsvarande förmåner inte betalas av Europeiska åklagarmyndigheten. Tillämpningen ska baseras på att åklagaren enbart arbetat för Ekobrottsmyndigheten och den ersättning åklagaren skulle ha haft då. Ekobrottsmyndigheten ska årligen besluta om vilken månatlig ersättning åklagaren skulle ha haft om åklagaren enbart arbetat för Ekobrottsmyndigheten”.

Av promemorian framgår att det i första hand bör vara kollektivavtalsparterna som i kollektivavtal säkerställer att åklagarnas rättigheter består. I fall detta inte kommer att hanteras genom kollektivavtal så lämnas i promemorian ett förslag på bestämmelse i förordning för att garantera åklagarnas rättigheter enligt kollektivavtal. SPV:s kommentarer lämnas utifrån den föreslagna författningstexten i relation till nuvarande innehåll i gällande kollektivavtal.

I anställningen vid Ekobrottsmyndigheten omfattas åklagarna av kollektivavtal som SPV administrerar. För åklagarna gäller för tjänstepension Pensionsavtal för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (PA 16) och för tjänstegrupplivförsäkring Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S).

Nedan följer en beskrivning för promemorian relevanta delar av PA 16 och TGL-S inklusive SPV:s överföringskrav för inrapportering av anställningsuppgifter enligt PA 16. Därefter lämnas SPV:s kommentarer i förhållande till promemorians förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.

PA 16

PA 16 består av två avdelningar; Avdelning I för arbetstagare födda 1988 eller senare och Avdelning II för arbetstagare födda 1987 eller tidigare. Under de närmaste åren torde Avdelning II vara de bestämmelser som är relevanta för berörda åklagare.

Avdelning II

Premier för premiebestämd ålderspension tillgodoräknas varje månad och beräknas på utbetald lön i anställningen. Premier tillgodoräknas även vid vissa ledigheter, bl.a. vid ledighet till följd av sjukdom efter det att sjuklöneperioden enligt lagen (1991:1047) om sjuklön upphört. Vid ledighet är grundprincipen att premier beräknas på den fasta lönen i anställningen.

Den premiebestämda ålderspensionen finansieras genom att arbetsgivaren löpande varje månad betalar premie för pensionsförsäkring.

Förmånsbestämd ålderspension bestäms utifrån pensionsgrundande lön, tillgodoräknad tjänstetid och pensionsnivå (i procent utifrån födelseår). Som pensionsgrundande lön gäller bl.a. arbetstagarens fasta lön eller motsvarande oavsett om den har betalats ut eller inte. Som pensionsgrundande tjänstetid tillgodoräknas bl.a. tid då PA 16 eller tidigare statligt kollektivavtal om tjänstepension gällt för arbetstagaren. Vid hel tjänstledighet utan lön tillgodoräknas pensionsgrundande tjänstetid under högst åtta månader. Tid med hel tjänstledighet med annan tjänstepensionsrätt räknas dock inte. För varje månad en arbetstagare är anställd intjänas pensionsrätt i förhållande till en beräknad slutlig ålderspension. Vid pensionsåldern 65 år är den intjänade pensionsrätten lika stor som den slutliga ålderspensionen. Om arbetstagaren avgår innan det att denne uppnått pensionsåldern sätts den intjänade pensionsrätten i fribrev.

Pensionsrätt för förmånsbestämd ålderspension finansieras genom att arbetsgivaren löpande varje månad betalar individuellt beräknad sparpremie till SPV.

Avdelningen ger även rätt till sjukpension och efterlevandepension.

Sjukpension och efterlevandepension finansieras genom att arbetsgivaren löpande varje månad betalar kollektiv riskpremie till SPV.

För tid med hel tjänstledighet med annan pensionsrätt betalar arbetsgivaren ingen sparpremie. Detsamma gäller efter åtta månader med annan hel tjänstledighet utan lön. Arbetsgivaren fortsätter dock att betala kollektiv riskpremie under tjänstledigheter.

Avdelning I

Ålderspension enligt avdelningen är helt premiebestämd. Premier för premiebestämd ålderspension tillgodoräknas varje månad och beräknas på utbetald lön i anställningen. Premier tillgodoräknas även vid vissa ledigheter. Avdelningen ger även rätt till sjukpension och efterlevandepension.

TGL-S

Avtalet gäller för arbetstagare för vilka Arbetsgivarverket har rätt att sluta kollektivavtal om avlöningsvillkoren. Försäkringsskyddet gäller även under tjänstledighet.

Tjänstegrupplivförsäkring finansieras genom att arbetsgivaren löpande varje månad betalar kollektiv TGL-premie till SPV. Arbetsgivaren betalar TGL-premie även för tid med hel tjänstledighet.

Överföringskrav enligt PA 16

Arbetsgivarna inom det statliga avtalsområdet ska till SPV leverera de anställningsuppgifter som myndigheten behöver för att beräkna förmåner enligt PA 16. Leveranserna sker månadsvis och ska följa de av SPV utfärdade överföringskraven. Enligt kraven ska arbetsgivaren bl.a. lämna uppgifter om anställningstid, fast lön, vissa tjänstledigheter och premier till den premiebestämda ålderspensionen.

Uppgifterna används även för att beräkna de premier arbetsgivarna varje månad ska betala för sina anställda, bl.a. spar- risk- och TGL-premie.

SPV:s kommentarer till förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten

Enligt promemorian bör det föreskrivas i Ekobrottsmyndighets instruktion att ”Ekobrottsmyndigheten ska tillämpa bestämmelser om social trygghet, pension och försäkringsskydd i kollektivavtal […] till den del motsvarande förmåner inte betalas av Europeiska åklagarmyndigheten”.

I promemorians avsnitt 5.1 om Eppo-förordningens personalbestämmelser framgår att åklagarna ska vara anställda som särskilda rådgivare. Vidare står att den som anställs som särskild rådgivare inte har rätt till sociala förmåner, pension eller försäkringsskydd från EU. SPV uppfattar det därmed som att Eppo till åklagarna varken betalar för tjänstepension eller för tjänstegrupplivförsäkring. Det innebär att Ekobrottsmyndigheten i sin helhet ska svara för att upprätthålla rätten till tjänstepension och försäkringsskydd för tjänstegrupplivförsäkring enligt gällande kollektivavtal. Ett fastställande av en partiell rättighetsförlust – något som inte är oproblematiskt vid en jämförelse av olika pensionssystem – hade försvårat tillämpningen avsevärt.

Av förslaget följer vidare att ”[t]illämpningen ska baseras på att åklagaren enbart arbetat för Ekobrottsmyndigheten och den ersättning åklagaren skulle ha haft då”.

Tjänstepension ska därmed tillgodoräknas som om åklagaren inte hade varit tjänstledig från Ekobrottsmyndigheten. Detsamma gäller för upprätthållande av försäkringsskydd för tjänstegrupplivförsäkring.

Eppo ska enligt promemorians avsnitt 9 betala ut åklagarnas hela lön, även för den tid de ägnar sig åt verksamhet för Ekobrottsmyndigheten. Enligt PA 16 Avdelning II tillgodoräknas premier till premiebestämd ålderspension beräknade på ”utbetald lön i anställningen”. Eftersom det för åklagarna inte kommer att utbetalas någon lön i anställningen (inom det statliga avtalsområdet) sker heller inte någon tillgodoräkning av premier. För att upprätthålla rätten till premiebestämd ålderspension måste då Ekobrottsmyndigheten beräkna premier utifrån den lön som skulle ha utbetalats om arbetstagaren inte hade varit tjänstledig. För att de beräknade premierna ska tillgodoräknas åklagarna krävs att Ekobrottsmyndigheten levererar uppgifter om dessa premier till SPV. Vid vissa ledigheter beräknas premier utifrån fast lön. För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna följa pensionsavtalet i den delen krävs att åklagaren anmäler viss frånvaro, bl.a. längre sjukledighet, till Ekobrottsmyndigheten.

För beräkning av pensionsrätt för förmånsbestämd ålderspension används den pensionsgrundande lönen. I den ingår (1.) arbetstagarens fasta lön i anställningen oavsett om lönen har utbetalats eller inte. Därmed påverkas inte den fasta lönen av att en åklagare är tjänstledig från Ekobrottsmyndigheten. I den pensionsgrundande lönen ingår även (2.) andra kontanta avlöningsförmåner i anställningen (lönetillägg) som har utbetalats till arbetstagaren. Ekobrottsmyndigheten bör därmed fastställa belopp för de lönetillägg en åklagare skulle ha haft om denne inte hade varit tjänstledig och därefter leverera uppgift om detta till SPV.

Pensionsrätt för förmånsbestämd ålderspension är även beroende av antalet månader som arbetstagaren kan tillgodoräkna sig som pensionsgrundande tjänstetid. För tid med hel tjänstledighet med annan pensionsrätt sker ingen tillgodoräkning av tjänstetid. Är arbetstagaren helt tjänstledighet utan annan pensionsrätt får tjänstetid tillgodoräknas under högst åtta månader. Det innebär att en åklagare som är tjänstledig för deltagande i Eppos verksamhet får tillgodoräkna tjänstetid, och därmed även tjäna in förmånsbestämd pensionsrätt, under åtta månader. För att en åklagare ska få behålla sina pensionsrättigheter under hela tjänstledigheten måste Ekobrottsmyndigheten i detta sammanhang bortse från förekomsten av sådan ledighet. Myndigheten ska därmed inte leverera uppgift om sådan tjänstledighet till SPV. Är en åklagare partiellt tjänstledig tillgodoräknas pensionsgrundande tjänstetid fullt ut. Sådan uppgift kan därmed levereras till SPV utan att det påverkar beräkningen av den förmånsbestämda ålderspensionen.

I förslaget framgår även följande. ”Ekobrottsmyndigheten ska årligen besluta om vilken månatlig ersättning åklagaren skulle ha haft om åklagaren enbart arbetat för Ekobrottsmyndigheten”.

PA 16 är uppbyggt utifrån att premier till premiebestämd ålderspension tillgodoräknas månadsvis vilket även gäller för löpande intjänande av pensionsrätt för förmånsbestämd ålderspension. Anställningsuppgifter som arbetsgivaren ska leverera i enlighet med SPV:s överföringskrav ska därmed levereras löpande för varje månad. Om Ekobrottsmyndigheten årligen i förväg beslutar om vilken ersättning (lön och lönetillägg) en åklagare skulle ha haft om denne enbart arbetat för Ekobrottsmyndigheten bibehålls pensions- och försäkringsskyddet i den statliga anställningen. Ekobrottsmyndigheten kan därmed för varje månad en åklagare är tjänstledig garantera att avsättningar till pension och beräkning av pensionsrätt sker på samma sätt som om denne inte hade varit tjänstledig. Premier till premiebestämd ålderspension avsätts då i rätt tid och hanteringen av förmånsbestämd pensionsrätt, inklusive arbetsgivarens inbetalningar av sparpremie, kommer att ske utan retroaktiva inslag.

Rätten till sjukpension och efterlevandepension är inte beroende av förekomsten av tjänstledighet och kommer därmed att kvarstå i sin helhet. Så länge Ekobrottsmyndigheten levererar den pensionsgrundande lönen i enlighet med ovan nämnda redogörelse kommer det förmånsbelopp som utfaller vid eventuellt försäkringsfall inte att vara mindre än om åklagaren inte hade varit tjänstledig.

Även rätten till försäkringsskydd i form av tjänstegrupplivförsäkring enligt TGL-S kvarstår under tjänstledighet. Finansieringen av dessa delar påverkas inte av tjänstledigheter, vilket därmed även inkluderar åklagare som är tjänstledig för deltagande i Eppos verksamhet.

Under den tid åklagaren är tjänstledig från Ekobrottsmyndigheten för arbete i Eppo ska Ekobrottsmyndigheten till SPV betala premier för åklagarnas pensionsförmåner och försäkringsskydd enligt de statliga avtalsförsäkringarna. Premierna beräknas utifrån den tillämpning Ekobrottsmyndigheten har att följa enligt den i promemorian föreslagna bestämmelsen.

De personer som berörs av förslaget i promemorian är få. Enligt utredningen antas att det vid varje tidpunkt kommer vara högst två personer som arbetar som svenska europeiska delegerade åklagare. SPV anser det därmed som uteslutet att utveckla särskilt systemstöd, likaså att förändra nuvarande system, för administrationen av tjänstepension och försäkringsskydd för de personer som berörs. Därav den föreslagna hanteringen ovan. Av den framgår att Ekobrottsmyndigheten i sin inrapportering av anställningsuppgifter till SPV behöver göra vissa avsteg från gällande överföringskrav för att på så vis kunna uppfylla villkoren i den föreslagna bestämmelsen. SPV vill lyfta fram att Ekobrottsmyndigheten i detta bör föra en nära dialog med myndigheten för att säkerställa att den administrativa hanteringen uppfyller sitt syfte. Det gäller även om det i kollektivavtal skulle tillkomma aspekter som inte har hanterats i detta yttrande. SPV ställer sig positivt till ett sådant samarbete.

______

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av produktspecialisten Andreas Lundin.

  • Datum: 2022-12-08
  • Vår beteckning: MD2022/342
  • Er beteckning: Ju2022/03165

SPV:s yttrande Ds (pdf, nytt fönster)

Yttrande över betänkandet Rätt och rimligt för statligt anställda SOU 2022:8

 

Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av rubricerat betänkande.

SPV lämnar, i enlighet med nedanstående, synpunkter på den delen av utredningens förslag som avser ändrade villkor för myndighetschefer (kapitel 7). I övrigt har SPV inga synpunkter på förslagen i betänkandet.

I kapitel 7 föreslås en ny chefsförordning. Till skillnad mot nuvarande chefsförordning föreslås förordningen inte innehålla möjlighet till inkomstgaranti utan istället uteslutande rätt till avgångsvederlag. Vederlaget ska kunna utges i högst två år och samordnas med 65 % av förmånstagarens vissa övriga inkomster. Avgångsvederlaget ska kunna bli föremål för jämkning.

Vissa skillnader mellan inkomstgaranti och avgångsvederlag

Det kan kommenteras att det finns vissa skillnader mellan nuvarande inkomstgaranti och avgångsvederlag utöver tidsperioden för utbetalning (4 respektive 2 år). En skillnad är att avgångsvederlag som betalas ut blir pensionsgrundande för den allmänna pensionen medan inkomstgarantin inte blir det. En annan skillnad är att inkomstgaranti värdesäkras under utbetalningstiden, vilket inte sker för avgångsvederlaget.

En ytterligare skillnad är att inkomstgaranti räknas om till en förmånsbestämd ålderspension[1] medan detta inte gäller avgångsvederlag. I sistnämnda fall föreligger istället rätt till ett fribrev. Efter den som har rätt till inkomstgaranti, och senare ålderspension, föreligger rätt till efterlevandepension. Sådan rätt saknas för den med rätt till avgångsvederlag och senare fribrev. Någon sådan rätt framgår inte heller av lydelsen i den föreslagna förordningen. En konsekvens av förslaget att ersätta inkomstgaranti med avgångsvederlag för den som uppnått 61 år är således att denne inte kommer att erhålla någon påföljande ålderspension eller rätt till efterlevandepension.

Villkor för rätt till avgångsvederlag (6 §)

Av utredningens förslag framgår att ett villkor för rätt till avgångsvederlag är att arbetstagaren vid anställningstidens utgång inte erbjudits fortsatt anställning i samma befattning. Samma lydelse återfinns i nuvarande chefsförordning.

SPV har i ett ärende om avgångsförmåner erfarit situationen att en myndighetschef beviljats tjänstledighet i slutet av förordnandet och påbörjat annan anställning. Det var därför, såvitt SPV förstår, inte aktuellt att erbjuda denne fortsatt anställning i samma befattning. Det blev då fråga om detta medförde att förutsättningarna för rätt till förmån var uppfyllda.[2]

Det är oklart för SPV om den uppkomna situationen var en engångsföreteelse i ett enskilt ärende. Om detta förhållande skulle kunna uppstå igen bör formuleringen inte erbjudits i en ny förordning övervägas ytterligare för att undanröja tveksamheter om huruvida rätt till avgångsvederlag föreligger i nämnda situation. 

Övre åldersgräns för avgångsvederlag (8 §)

Utredningen föreslår att den nuvarande inkomstgarantin slopas och ersätts med avgångsvederlag i högst två år, oavsett vid vilken ålder arbetstagaren avgår från anställningen. Avgångsvederlag föreslås kunna lämnas längst till 65 år.

Syftet med avgångsvederlag anges vara att skapa ekonomisk trygghet för arbetstagaren i den omställningssituation som kan uppstå efter att en chefsanställning avslutats. Den föreslagna övre åldersgränsen 65 år för avgångsvederlag motiveras i betänkandet enbart med argumentet att för den som uppnår den åldern kan försörjningen tryggas genom uttag av pension, bl.a. tjänstepension. Några ytterligare resonemang framgår inte. SPV ser det mer naturligt att utgångspunkten för ett resonemang om den övre åldersgränsen för föreslagen omställningsförmån är samma åldersgräns som gäller för sjukersättningen och i det allmänna pensionssystemet, d.v.s. 66 år från och med år 2023 och senare riktåldern. Och att det därefter identifieras vilka skäl som talar emot en sådan åldersgräns. SPV kan i sammanhanget konstatera att avgångsvederlag inte räknas om till en förmånsbestämd ålderspension på samma sätt som inkomstgaranti. Det finns således inte av det skälet anledning att knyta den övre gränsen för avgångsvederlag till den i avdelning II angivna pensionsåldern 65 år.

Oaktat ovanstående kan konstateras att såväl nuvarande som den föreslagna chefsförordningen är uppbyggd på det sättet att den knyter an till bestämmelserna i PA 16. Det är avtalsparterna som förhandlar om förändringar i PA 16. Även om pensionsåldern gällande avdelning II i dagsläget är 65 år är det okänt vad parternas förhandlingar under hösten kan, till följd av förändrade åldersgränser i bl.a. det allmänna pensionssystemet, komma att innebära i den delen. Det framstår därför lämpligt att invänta utfallet av dessa för att sedan överväga den övre åldersgränsen.

Bestämmelsen om minskning (10 §)

Av utredningens författningsförslag framgår att avgångsvederlaget ska samordnas med 65 % av förmånstagarens vissa övriga inkomster. I nuvarande chefsförordning minskas avgångsvederlag fullt ut med bl.a. de pensionsgrundande inkomster som förmånstagaren har, vilket framstår rimligt eftersom avgångsvederlaget utgörs av den pensionsgrundande lönen den sista anställningsmånaden i chefsanställningen. SPV ifrågasätter därför om utredningen verkligen avsett samordning med endast 65 % av inkomsterna. Att utfallet inte framstår rimligt blir extra tydlig i ett exempel där den tidigare arbetstagaren kort därefter får en ny chefsanställning enligt förordningen. Eftersom det saknas stöd i förordningen att stoppa utbetalningen av avgångsvederlaget[3] kommer myndighetschefen att få lön i anställningen samt avgångsvederlag minskat med 65 % av lönen, d.v.s. sammantaget ersättningar som härrör från anställningar enligt förordningen som överstiger nivån av en (1) anställning.

Bestämmelsen om jämkning (11 §)

Utredningen föreslår att bestämmelser om jämkning ska, på samma sätt som i nuvarande chefsförordning, framgå av den nya förordningen. Det kan naturligtvis övervägas huruvida det finns skäl med jämkningsregler när endast avgångsvederlag utges, vilken är begränsad till två år. Med hänsyn till att även avgångsvederlag enligt äldre förordningar, som också utges under längst två år, träffas av jämkningsbestämmelser så kan möjligen av det skälet argumenteras för ett införande av bestämmelser om jämkning trots slopandet av inkomstgaranti.

Utredningen föreslår att jämkning ska kunna ske om det är skäligt bl.a. om förmånstagaren förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan (exempelvis eget bolag) och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete. Några överväganden i denna del framgår inte. Formuleringen ”i väsentlig omfattning” finns i nuvarande chefsförordning. Inte heller förarbeten till den bestämmelsen ger närmare vägledning vad som avses därmed.[4]

Syftet med bestämmelsen om jämkning är att säkerställa att samordningsreglerna inte kringgås. Med denna utgångspunkt har SPV i sin praxis gett omfattningen av den nedlagda arbetstiden betydelse men även vägt in andra faktorer, där det sker en bedömning om förmånstagaren genom sitt agerande har fått en högre förmån än vad som varit fallet om denne tagit ut ersättning i form av lön från bolaget för sitt arbete. Enligt SPV:s mening ger formuleringen i väsentlig omfattning sken av att graden av nedlagd arbetstid är avgörande för att jämkning ska bli aktuell och riskerar ge förmånstagaren uppfattningen att det är möjligt att arbeta i relativt hög utsträckning, och kunna skjuta upp sitt uttag av lön, utan att förmånen påverkas. Formuleringen framstår därmed som missledande för förmånstagaren. Den kan även ge uppfattningen att det är fördelaktigare att sluta att ta ut lön från bolaget, varigenom skapas utrymme för arbete av viss omfattning (d.v.s. i en omfattning som understiger ”i väsentlig omfattning”) utan att minskning blir aktuell. Lydelsen kan därmed ge en handlingsdirigerande effekt i motsatt riktning än den bestämmelsen syftar till. Den är dessutom svårförklarad och tillför inget i sak som inte ryms inom bestämmelsens skälighetsbegrepp. Om den nya förordningen ska innehålla jämkningsbestämmelser förordar SPV därför att begreppet i väsentlig omfattning slopas. SPV bistår gärna med ett utvecklat resonemang i denna del i den fortsatta beredningen av en ny chefsförordning.

Övergångsbestämmelserna till föreslagen chefsförordning

I utredningens förslag till övergångsbestämmelser anges i punkten 2 att genom förordningen upphävs förordningen (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer. I punkten 4 anges att bestämmelserna i förordningen (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer ska fortfarande tillämpas på den som får inkomstgaranti och på den som den 31 december 2022 hade en sådan chefsanställning som avses i den förordningen, om arbetstagaren i oavbruten följd fortsätter en sådan anställning.

Av punkten 6 i övergångsbestämmelsen till den nuvarande förordningen (2016:411) framgår följande:

6. Vad som föreskrivs i 14, 15, 19 och 20 §§ i denna förordning ska dock från och med det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016 tillämpas även på arbetstagare som får förordnandepension, chefspension, inkomstgaranti eller avgångsvederlag enligt de upphävda förordningarna
   - förordningen (1991:1160) om förordnandepension m.m.,
   - förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner m.m., eller
   - förordningen (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning. Med beskattningsår avses beskattningsåret enligt 1 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Övergångsbestämmelsen innebär att bestämmelserna om jämkning, som infördes genom förordningen 2016:411, även tillämpas för den som uppbär förmåner enligt äldre förordningar. När förordningen 2016:411 upphör synes stöd saknas för att tillämpa bestämmelser om jämkning för den som uppbär inkomstgaranti eller avgångsvederlag, eller äldre motsvarande förmåner, enligt äldre förordningar. Detta gäller även bestämmelserna om uppgiftsskyldighet och återbetalning (19 och 20 §§) eftersom motsvarande bestämmelser saknas i förordning 2003:55 och förordning 1995:1038.[5] Det torde därmed finnas behov av att omhänderta detta, exempelvis genom att införa en punkt i övergångsbestämmelserna till en ny förordning som anger att punkten 6 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer fortfarande ska gälla.


[1] Detta gäller de som omfattas av PA 16 Avdelning II, d.v.s. personer födda före 1988.
[2] SPV gjorde bedömningen att även om något faktiskt erbjudande om fortsatt anställning inte lämnats, förelåg inte någon omställningssituation i förordningens mening.
[3] Jämför 7 § om utbetalning av inkomstgaranti i nuvarande chefsförordning
[4] Se SOU 2011:81 Myndighetschefers villkor. Jämför även med framställning till riksdagen 2005/06:RS4 gällande inkomstgaranti till tidigare riksdagsledamöter, för vilka jämkningsbestämmelser först infördes.
[5] Vad gäller förordning 1991:1160 upphörde den sista utbetalningen i augusti 2022.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Maria Humla efter föredragning av verksjuristen Nilla Alestig. I beredningen har även HR-utvecklarna Marcus Granholm och Karina Jönsson samt utredarna Ylva Wiklund och Carina Elfvén deltagit.

Datum: 2022-09-05

Vår beteckning: MD2022/160

Er beteckning: Fi2022/01388

SPV:s yttrande SOU 2022-8 (pdf, nytt fönster)

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL