Vad påverkar premierna?

Beroende på vilken förmån premien finansierar är det olika faktorer som påverkar premiens storlek.

Premier för premiebestämd pension

Premierna för premiebestämd pension beräknas på en viss procent av lönen. Därför är lönen den enda faktor som påverkar de här premierna.

För anställda som tillhör PA 16 Avdelning 1 är premien för delarna Kåpan Tjänste och den valbara delen betydligt högre för den del av lönen som är över 7,5 inkomstbasbelopp.

Premiebestämd pension

Förmånsbestämd pension och kollektiva premier

Sparpremien betalar ni för förmånsbestämd pension och kollektiva premier betalar ni för övriga förmåner.  

Sparpremien påverkas av olika faktorer

Faktorer som påverkar sparpremien:

  • Den anställdas pensionsunderlag (lön)
  • Den anställdas ålder
  • Vilket år den anställda är född
  • Den anställdas pensionsålder
  • Den anställdas statliga tjänstetid
  • Basbelopp
  • Försäkringstekniska parametrar

Den anställdas pensionsunderlag (lön)

Vid varje årsskifte använder vi ett nytt år i beräkningen av pensionsunderlaget. Då räknas också sparpremien om.

Om pensionsunderlaget är högre än 7,5 inkomstbasbelopp blir sparpremien högre. Det beror på att förmånsnivån är betydligt högre på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

I pensionsunderlaget ingår årslöner från alla arbetsgivare som omfattas av det statliga tjänstepensionsavtalet. Det innebär att den sparpremie som du betalar för den anställda kan påverkas av lönen från en annan arbetsgivare.

Vad är pensionsunderlag?

Förenklat är pensionsunderlaget inom det statliga tjänstepensionsavtalet medelvärdet av de fem senaste hela årslönerna för den anställda.

Vi använder hela år i pensionsunderlaget, det vill säga år då det finns anställning utan uppehåll från 1 januari till 31 december. Finns det bara tre hela år under de senaste fem åren är det snittlönen av de här tre år som används. Om inget helt år finns under de senaste fem åren använder vi löner för innevarande år som underlag för att räkna fram pensionsunderlaget.

Pensionsunderlaget räknas alltid om i januari varje år eftersom lönen för ett nytt år ska ingå i beräkningen.

Den anställdas ålder

Den förmånsbestämda ålderspensionen ska vara helt finansierad när den anställda når pensionsåldern. Det innebär att ju närmare pensionsåldern en anställd är desto färre år finns att fördela kostnaden på. Det kan påverka sparpremien om den anställda får ett högre pensionsunderlag.

För anställda som uppnår sin pensionsålder tidigt på året kan sparpremien per månad bli särskilt hög det året, eftersom hela årets förmån ska finansieras på en eller ett fåtal månader.

Vilket år den anställda är född

Vilket år den anställda är född påverkar förmånsbestämda pensionens storlek. I tjänstepensionsavtalet finns det reglerat hur stor förmånsbestämd ålderspension blir i förhållande till det slutliga pensionsunderlaget. Ju tidigare den anställda är född desto högre andel av pensionsunderlaget får hen i förmånsbestämd ålderspension. Exempelvis får en anställd som är född 1962 4,3 procent av pensionsunderlaget under 7,5 inkomstbasbelopp medan en anställd som är född 1970 får 1,3 procent. Det är ytterligare en faktor som påverkar sparpremie.

Den anställdas pensionsålder

Pensionsåldern är vanligtvis 65 år, men det finns även lägre pensionsåldrar för några yrkeskategorier. Lägre pensionsålder än 65 år bidrar till en högre premiekostnad per månad eftersom det blir kortare tid att fördela ut kostnaden på. Dessutom ska förmånen före 65 år finansieras under samma tid.

Läs mer om sparpremien för anställda med lägre pensionsålder än 65 år.När den anställda har uppnått pensionsåldern är den anställdas förmånsbestämda ålderspension färdigbetald och inga mer premier faktureras även om hen fortsätter att arbeta.

Den anställdas statliga tjänstetid

För att få hel förmånsbestämd ålderspension måste den anställda ha arbetat i staten i 30 år. För anställda som arbetat kortare tid minskas pensionen i förhållande till tjänstetiden, vilket påverkar sparpremien.

Basbelopp

Vi använder två basbelopp i beräkningen av sparpremien –  prisbasbelopp och inkomstbasbelopp. Basbeloppen fastställer regeringen varje år. 

Prisbasbeloppet ska spegla prisutvecklingen i samhället och används av oss för att värdesäkra storleken på den förmånsbestämda pensionen. En höjning av prisbasbeloppet ger därför även en högre sparpremie.

Inkomstbasbeloppet är baserat på löneutvecklingen i samhället. Inkomstbasbeloppet påverkar premierna eftersom man får högre ersättningsnivåer för den del av pensionsunderlaget som är över 7,5 inkomstbasbelopp. Det ger även högre premier. Ju lägre inkomstbasbeloppet är desto fler anställda hamnar över gränsen 7,5 inkomstbasbelopp.

Försäkringstekniska parametrar

Beräkningarna för sparpremierna innehåller försäkringstekniska parametrar som SPV:s styrelse fastställer. De parametrar som ofta har mest påverkan på premierna är premieräntan och antagandena om livslängd.

  • En sänkt premieränta ger högre premier eftersom en mindre andel av den framtida förmånen finansieras genom ränteavkastning.
  • Om antagandena om livslängd ökar, ökar också sparpremien eftersom den förmånsbestämda pensionen är beräknad för att betalas ut livet ut.

Kollektiva premier

Nästan alla kollektiva premier baseras på pensionsunderlaget. Därför räknas de om när pensionsunderlaget ändras. De kollektiva premierna påverkas också av årets beslutade premienivåer.

Kollektiva premier

Tyck till om sidans innehåll

Fick du reda på det du ville veta eller fattades något? Var texten svår att förstå? Berätta för oss vad du tycker om innehållet på denna sida. Om du har frågor om din tjänstepension – kontakta vår kundservice på kundservice@spv.se eller 020-51 50 40.

Så här behandlar vi dina personuppgifter.

XS SM MD LG XL